I morse när jag vaknade upptäckte jag att min hals inte värkte lika mycket som den gjort de andra dagarna jag vaknat.

Jag gick till och med till min APU plats, jag som skulle vart hemma. . jag som trodde att min halsont aldrig skulle gå över ?!

Jaja, första dagen på min "arbetsplats" var ganksa dryg, jag hann inte bli bundis med alla barnen, och dom få jag lyckades med ... dom var bara jobbiga och ville klänga.

Men när det var "utestund" då var det fotboll för hela slanten, alla gluttar mot mig. . snacka om att jag fick träna min teknik .

Jaja, det var väl tur att vi spelade fotboll iallafall, jag som inte spelat fotboll sen i . . ja vad blir det ? .. Lördags .

Men imorgon börjar jag träna som vanligt. Skönt.

Innan jag avslutar detta inläggte måste jag bara får säga att jag saknar Erica Andersson fruktansvärt mycket. . vi har inte träffat varandra sen i Torsdags och det är länge. . bara pratat i telefon en gång sen dess.

Jaja, nu ska jag upp och ta något gott att käka på.

Hade bra !

Klockan är mycket.

Jag borde egentligen gå och lägga mig, jag borde luggit i min säng inrullad i mitt varma täcke precis som jag brukar vara vid den här tiden.

Speciellt när jag vart sjuk i snart en vecka, det är inte likt mig.

Nu har jag missat ungefär 3 träningar på 2 veckor, det får mig att tänka på hur långt efter jag kommer hamna med min kondition, alla 3 passen var kondition/styrka . Känns inte alls bra.

Nog pratat om mig.

En text som jag hittade för längesen på internet:

Att leva livet är som att lära sig cykla.

Det börjar vingligt, men efter tiden så lär man sig, när man måste svänga, när man måste bromsa.

Ibland går det utför, ibland går det uppför, ibland är vägen rak, ibland gropig.

När man äntligen lärt sig konsten att cykla, så trillar man lik förbannat.

Jag tycker att den här texten är så klockren, exakt så är det.

Nu ska jag dricka upp mitt honungs te och sen gå och lägga mig.

Ha det bra

/ Sandra Kalle Tussen Smurpan Kingen Karlsén